Lärarkandidater som lärarutbildar?!

En kort reflektion:

Jag har en lärarkandidat hos mig och som ska följa mig några veckor framåt nu och sedan några veckor under vårterminen. Efter en vecka kan jag konstatera att det är ju oerhört utvecklande även för mig! Att få förklara sina pedagogiska strategier och förklara allt från den minsta detalj till övergripande frågor som berör läraryrket är verkligen lärorikt.

Att få fundera själv, reflektera tillsammans och förklara för andra kring vilka pedagogiska val man gör utvecklar verkligen. Nu har ju inte alla en lärarkandidat till hands jämt. Ett sätt att få till det här i vardagen för fler lärare och kollegor skulle vara att auskultera varandra mer i skolans värld. Kostar tid men ger så mycket.

Auskultera mera!

/ Johanna

Exploring #real4real- upptäcktsfärd bland citat generar hjärnkraft!

Jag brukar säga att jag jobbar i en drömfabrik, att hjälpa ungdomar formulera och förverkliga sina drömmar är stort. Drömmar är som vind i själens segel. Utan dem är vi arma. Och det är viktigt vad våra ungdomar får med sig. Inte bara i ren kunskap. Att lära för livet. På riktigt. Non scholae sed vitae. Vi lär inte för skolan, utan för livet.

Vi på Realgymnasiet i Sundsvall har precis fått större lokaler och i samband med det en total make-over. Bland annat kan vi nu avnjuta ett antal inspirerande citat på väggarna- också det en form av vind i de där själaseglen-  och för att lära både nya och gamla elever att hitta bland de nydöpta rummen fick de i uppdrag att i grupper skapa egna kartor över skolan,  lokalisera citaten och lösa uppgifter kopplade till dessa.  De flesta frågorna är öppna och ämnade att vara tankeväckande och leda till vidare diskussion.  Vi genomförde detta idag med NB15 och NB16 och det frigjorde en hel del hjärnkraft. Luften surrade av tankar.  Bifogar filer med facit! (Citat citatfacit). Mutatis mutandis kanske det kan användas på andra skolor. Bilderna är stöldgods från internet….så må Gud förlåta mig somliga rader…. men tänker att till nästa år kanske jag hinner hitta bilderna på Creative commons;)

I Astrids anda <3

Allt stort som skedde i världenskedde först i någon människas fantasi

Astrid Lindgren

Var rädda om er- njut av terminsstarten och det nya blodet…

// Lotta, er kollega & medvampyr a k a ”old school vampire”

Vår utmaning?

Det kommer mycket forskning på vad som är framgångsrikt i klassrummet, hur vi ska jobba, vad vi ska titta på, hur vi ska dokumentera och hur vi ska undervisa. Med all denna forskning varför blir resultaten inte bättre?

Enligt Lena Fritzén (forskare på Linné universitetet så har de skickligaste lärarna:

Kännarskap” – veta vad som krävs i olika situationer.

”Känslomässigt engagemang” – viljan att göra ett gott jobb.

”Ansvarstagande” – Tar ansvar för sitt arbete.

I princip alla lärare jag stött på under mina 15 år i skolvärlden, har velat samma sak. Att eleverna ska må bra, bli framgångsrika och att de ska nå så långt som bara de kan nå. Alltså skulle jag vilja hävda att de flesta lärare skulle kunna beskrivas som skickliga. Men vad är det i sådana fall som vi missar. Fritzén pratar även om att i skolvärlden har vi en förstärkt juridiskdiskurs och en försvagad pedagogisk diskurs.

En förstärkt juridiskdiskurs handlar om att vi ska göra på rätt sätt:

Dokumentstyrning, anpassningar, åp, utv.sam, utvärderingar, betygskonferenser.

En utökad kontroll genom, närvarolistor, scheman, pedagogiska planeringar.

  • Detta upplever många lärare som en känsla av att vara punktmarkerad av rektor. Det blir en upplevd känsla av bristande tillit från huvudman. På grund av att kontrollen (den juridiska diskursen) har blivit så stark, så kan man uppleva sitt arbete som tråkigt för att trots att man sliter som ett djur så tar alla måsten, bort kraften från de roliga sakerna som man skulle kunna göra istället.

Det är detta som bidrar till den försvagade pedagogiska diskursen, pga. alla måsten så lägger inte lärarna lika mycket tid på att utveckla sin klassrumsundervisning, i Fritzén´s rapport pratar flera lärare om att det är kunskapsutvecklingen som får stryka på foten för att tiden inte räcker till.

Det vi behöver lösa enligt Fritzén är:

  • Minskad resultatfixering – kontroll av vad vi gör, för att skolverket/ skolinspektionen. Huvudman.
  • Minska fragmentiseringen – många små projekt, bollar i luften, saker startas utan att avslutas, dåligt med feedback. Uppstarter, omstarter, omorganisation, scheman görs om, egna tider.

Helt enkelt – Minska byråkratiseringen – befrämja kreativiteten

Återskapa förtroendet för lärares arbete.  Ju mer handlingsfrihet en lärare får, desto större ansvar tar den.

Och det är den pucken jag tror är den viktigast och kanske det som vi missar, för trots att vi gör rätt, vill rätt, bryr oss, så ökar inte resultaten.

Tips på språkutveckling i SV och SO

Självklart vill vi som arbetar i skolan hela tiden utveckla och utvecklas. På vår skola har ämneslaget i SV och SO påbörjat ett samarbete för att ytterligare utveckla hur vi arbetar språkutvecklande. Som underlag använder boken ”Språkutvecklande SO-undervisning” samt den studiehandledning som finns till.

Upplägget påminner om läslyftet och bygger på att var och en ansvarar för förberedelser i form av läsning och att man testar olika modeller för att arbeta med de olika förmågorna i SO. På mötena lyfter vi det som vi läst, tankar och egna erfarenheter. Vi utmanar oss själva och lyfter och testar nya modeller i samarbete med kollegor. Boken vänder sig till 7-9, men vi har valt att arbeta med detta från förskoleklass till och med årskurs 9 för att alla ska ta del av samma material och underlag för att skapa en samsyn i ämnena och för att skapa en progression i hur vi utvecklar ett språkutvecklande arbetssätt.

Inom det kollegiala lärandet finns här utrymme för ny input och erfarenhetsutbyte från många olika vinklar och åldrar. Ser fram mot många fler träffar där vi tillsammans vrider och vänder på modeller och tankar för att skapa en ännu bättre SO-undervisning där språket lyfter ämnet och tvärtom.

Att synliggöra och tydliggöra lärandet.

Som lärare ska jag på ett tydligt sätt visa vad eleverna ska göra och hur de ska göra för att nå sina mål. Vi ska vara tydliga för vad som förväntas inom och mellan de olika betygsstegen. Detta kan vi göra på många olika sätt, den här gången valde jag en färdig mindmap.

I min årskurs 6 arbetar vi just nu med hinduism och buddhism. Vi har bearbetat texter, sett filmer och diskuterat i grupper och tillsammans i helklass. För att tydliggöra vilka områden de förväntas kunna skapade jag en mindmap med färdiga rubriker till var och en. Under arbetets gång fick eleverna, i sin arbetsgrupp och tillsammans med mig, fylla i sin egen mindmap. När de sedan läste på om religionerna fick de använda sig av sin mindmap och självklart även av filmer och läroböcker. Eleverna kompletterade sina mindmaps och skapade strukturer som fungerade väl för var och en.

När vi sedan hade en avcheckning kring detta så var eleverna väl förberedda och jag kunde se hur resultaten ökat jämfört med när de gjort helt egna mindmaps från början. Med små medel lyckades alla elever nå de uppsatta målen och det fanns utrymme för det individuella i den färdiga strukturen. Detta gjorde att alla målgrupper oavsett behov fick stöd i sitt arbete. Vid utvärdering av detta sätt sa de allra flesta eleverna att det skapade en tydlighet och en översikt som underlättade deras lärande. Förutom att vi fick ett lärtillfälle gällande innehåll i religion så fick vi också ett lärtillfälle i hur man kan strukturera upp sitt arbete och sedan komplettera det under resans gång!

Nu ser jag fram mot många resonemang kring religionerna när vi ska vidga vyerna ytterligare efter lovet!

Exempeltexter

Hattie & Yates (2014) kallar det för ”Worked examples”…

Helena Wallberg (2015) kallar det ”baklänges jobb”…

Per Måhl kallar det för ”baklängesplanering”…

Jag kallar det för ”exempeltexter” eller ”elevexempel”…

Oavsett vad man kallar det så är syftet med exempeltexter är att förebygga omotivation och svårigheter i att komma igång med uppgifter. Syftet är att eleverna ska få se hur en uppgift kan lösas innan de sätter igång själva och får hjälp att förstå vad läraren bedömer och hur. Ett annat syfte är också att få höra sina klasskamraters resonemang kring formuleringar och upplägg.

Ytterligare ett syfte som jag tycker man kanske missar, men som Per Måhl talar mer om, är att jag som pedagog i och med arbetet med exempeltexter blir mer säker på VAD jag bedömer, på vilket sätt och mot vilken nivå utifrån kunskapskraven.

Jag har under det här läsåret använt exempeltexter för att illustrera för eleverna hur den färdiga produkten kan se ut utifrån vad som bedöms och på vilket sätt. Jag har fått fantastiska resultat på uppgifter där eleverna fått tid till att arbeta på det här sättet.

Vi kan ta exemplet att skriva en argumenterande text om en stylingprodukt för hantverkselever som läser inriktningen Stylist och kursen är Svenska 1. Vi har först pratat om och gått igenom grundläggande argumentation både vad gäller argumentationen i sig men också form och språk som kan användas för att effektivisera argumentationen. Eleverna har fått prova på att hitta olika argument i olika situationer så som enkel debatt om större frågor genom speed-dating och sedan försöka sälja in en omöjlig vara till sina klasskamrater osv. Därefter har vi gått igenom instruktionen för den tänkta examinationsuppgiften och i anslutning till det har jag använt mig av exempeltexter. Eleverna arbetade i par och/eller grupp och fick en text – en annan elevs argumenterande text om en produkt från föregående år. Texten har många goda kvaliteter upp på A-nivå. Eleverna fick sedan tillsammans kika på texten och med stöd av dessa frågor analysera texten:  Hur är argumentationen/formen/språket och textens uttryck? Hur är inledning och avslutning? Vilket omdöme skulle ni ge texten? Vilka styrkor har texten (vad uppfattar ni är särskilt bra)? Därefter plockade jag fram texten på projektorn och tillsammans fick klassen dirigera mig till att markera i texten utifrån argumentationens delar, formen på texten, val av ord och uttryck, särskilt säljande uttryck och fackspråk och sedan hade vi en diskussion i gruppen kring vilket omdöme som texten låg på i förhållande till kunskapskraven riktat mot  argumenterande text.

Exempeltexter

Jag upplever att det finns många goda förtjänster med det här arbetet och har listat några punkter:

  • Eleverna får höra andras tankar kring hur man kan skriva texten/vilka svar/innehåll man kan ha
  • Eleverna förstår instruktionen bättre
  • Eleverna är snabbare på att börja jobba och når längre på egen hand
  • Eleverna hjälper varandra förstå kunskapskraven
  • Eleverna blir mer medvetna om vad jag bedömer och på vilket sätt

OCH

  • Jag får högre måluppfyllelse på examinationerna
  • Jag behöver inte stötta och hjälpa eleverna att komma igång på samma sätt som tidigare
  • Jag behöver inte skriva så mycket i min feedback/återkoppling efteråt till eleverna

Helena Wallberg (2015) skriver att återkoppling ska ske före och under processen, efteråt är den långt ifrån lika effektiv och jag tror att det ligger mycket i det och drar paralleller till min erfarenhet av att arbeta med exempeltexter.

Det tar kanske lite extra tid att förbereda och plocka fram (komma ihåg att spara och avidentifiera gamla elevers inlämningar) exempeltexterna men det är ett en-gångs-jobb och ganska snart har man en ”bank” man kan plocka elevexempel från. Det finns alltid elever som kanske inte deltar lika aktivt som andra elever men jag upplever att även dessa ändå tar in mycket av det som sägs och utvecklar även dom sitt skrivande och sin förståelse och de når därmed högre måluppfyllelse. Vilken nivå ska man välja på elevtexterna då? Jag har använt mig av textexempel på C- eller A-nivå av den anledningen att jag tror på att ”A är inte svårare att nå är E, man gör bara på ett annat sätt och det kan ALLA”…

Vad blev resultatet på skrivuppgiften som eleverna hade? Jo, nära 50% av gruppen nådde A på den argumenterande texten om en stylingprodukt direkt efter första utkastet! Så utifrån det här arbetet väljer jag att se det som att mitt motto håller!

Det är vägen till målet som är viktig!

/Johanna

 

Rekommenderas:
Helena Wallberg (2015) Återkoppling för utveckling. 

 

Tankar en fredag i februari – Omdefiniera modern teknik

Ett av våra ledord på Erlaskolorna är att vi arbetar med modern teknik. Men vad är modern teknik egentligen? Är det verkligen att vi har en-till-en undervisning? Något som de flesta skolor idag faktiskt har.

Hur kan vi göra för att presentera vad som särskiljer oss från konkurrenterna, hur attraherar vi de lärare som vill ta nästa steg och utvecklas tillsammans med oss. Hur kan vi överbygga våra stadier så eleverna från E-3 är förberedda på hoppet till 4-6 eleverna från 4-6 till7-9 och 7-9 till gymnasiet.

Hur skapar vi elever som är anpassade och förberedda för den arbetsmarknad som väntar dem i framtiden?

En tanke som jag har är att vi gör kurser för varje årskurs, där vi specificerar vad eleverna ska  tränas i, vilka devices de ska arbeta på.  Om vi har detta färdigt är det även lättare för lärare att lära sig de program som de ska undervisa i på de stadium som de jobbar.

Ett stort jobb, men som jag tror är nödvändigt för att attrahera nya elever. Om vi kan presentera en utbildningsplan inom modern teknik så kommer vi också att urskilja oss från konkurrenter som fortfarande anser att en-till-en är modern teknik.

 

Lärandemål och förväntningar

Hej och välkomna till min blogg!

Efter de senaste två dagarnas förstelärarträff är hjärnan som vanligt fullmatad med inspiration, idéer… Samt ett visst mått av ödmjukhet inför våra elever, som varje dag ägnar sig åt att vara de som lyssnar, snarare än de som undervisar…

Ett pågående pedagogiskt utvecklingsarbete på Realgymnasiet Norrköping är att alla pedagoger till varje lektion formulerar konkreta lärandemål och förväntningar. Jag själv upplever ibland att jag har svårt att formulera vad jag egentligen förväntar mig vid ett specifikt pass – ibland faller jag tillbaka i formuleringar från våra ”forntida” PU mål, som tillämpades friskt inom Realgymnasiet för ett antal år sedan. Inget ont om dessa men jag har eftersökt ny input!

Igår presenterades ett arbete från Erlaskolan, där de berättade om hur de använt de 16 tankevanor (habits of mind) som pedagogiska forskare (under ledning av Arthur L Costa) tagit fram. Dessa kännetecknas av ett intelligent beteende och som därför leder till ökad framgång. Exempel på tankevanor är ”Ta ansvarsfulla risker”, ”Se det humoristiska” eller ”Tillämpa tidigare kunskaper i nya situationer”.

Dessa gav verkligen inspiration till hur jag kan arbeta vidare med att formulera relevanta förväntningar till mina lektioner. Blir ni nyfikna? Klicka på länken nedan för vidare information!

”16 Habits of mind”

 

Men så släpp prestationsångesten!

Note to self: ”Släpp prestationsångesten ditt pretto!”

Ibland kanske man bara ska dela med sig, på något sätt, av det man gör, det man tänker och hur saker blivit och blev som det blev. UTAN krav på att det ska vara korrekt. UTAN att det ska vara förankrat i forskning. UTAN att det ska vara bra språk, uttrycksfullt och intressant läsning… Ibland kanske man bara ska vädra tankarna och reflektionerna helt fria.

Så här kommer det… lite lösryckt och lite rörigt kanske.

Att få prova på att vara en elev för en stund sätter perspektiv på sin egen roll som lärare.

Att bara vädra tankar, reflektioner och erfarenheter kan ju – tänk om! – så ett frö hos någon annan…. och DET kanske är gott nog och så gott som något.

Over and out!

Att själv äga sitt lärande!

En stark drivkraft i min yrkesroll är hur vi kan skapa ett lärande där syftet och målet är tydligt och där eleven kan påverka sin väg mot målet. Hur skapar vi drivkrafter för att eleven med stöd av lärare, klasskamrater och sig själv tar sig vidare i processer?

Att skapa undervisningssituationer som möjliggör lärandet kan ske på flera sätt. Hur väl förberedda eleverna är, hur lektionen börjar och introduceras, var eleverna sitter och tillsammans med vem, en tydlig agenda för lektionen och arbetsområdet – allt det är självklarheter för ett gynnsamt lärande.

En del av lärandet är att skapa en medvetenhet kring tankesätt. Tänker jag som elev att jag kan något eller inte kan något (ett statiskt lärande) eller kan jag påverka min egen utveckling? För att utveckling ska ske i lärandet behövs också tankesätt kring hur jag tänker, ex the 16 habits of mind. Exempelvis behöver man träna uthållighet, tänka tillsammans med andra, lyssna med förståelse och empati, envishet och uthållighet och eftersträva noggrannhet för att lyckas med lärandet såväl i skolan som utanför. För att utveckla inre drivkrafter behöver vi träna på dessa tankevanor. Hur gör du när du vill bli bättre på något? Jo, du tränar din uthållighet, du är noggrann, du lyssnar på andras input mm. Samma sak gäller för lärandet i skolan.

Så för att utveckla lärandet, inspirera i ditt ämne, få eleverna att veta att man blir bra på det man tränar på och att alla kan träna upp sin medvetenhet kring tänkandets processer.